Tjugofyra - Prolog (2024)

¯
Hem

¯
Index

¯
Prolog
Kat.Ban

¯
KB003

Hammarby Fotbolls förhistoria har sin utgångspunkt i Hammarby Roddförenings bildande i Barnängen år 1889. Föreningen breddades efterhand med nya grenar och 1897 togs namnet Hammarby Idrottsförening.

Efter att cyklisterna anslutit och bildat sektion i slutet av seklet ställdes siktet in på bollsporterna. Bandy spelades på Hammarby sjö när isen låg och 1908 gjordes ett första försök att samla ihop ett fotbollslag. Detta rann dock ut i sanden, inte minst för att spelarna avslutade säsongen med en fest för den då svindlande summan 125 kronor. För sådant fanns ingen plats i en fattig förening som Hammarby och spelarna fick till slut bekosta notan själva.

Östermalm var idrottens givna centrum vid tidpunkten och innanför tullarna fanns knappt några andra riktiga anläggningar att tillgå. Fotbollens genombrott i Hammarby kom därför när föreningens egen idrottsplats äntligen kunde tas i bruk.

Hammarby hade ända sedan 1908 investerat intäkter från sin skridskobana på sjön i idrottsplatsen, men det dröjde till 1911 innan bygget kunde komma igång. När Hammarby IP, eller Söderstadion som den också kallades, stod färdig 1915 hade klubben betalat halva kostnaden. Resten finansierades via anslag från idrottsrörelsen och lån från bland annat Stockholm Södra Spårvägs AB. Största långivare var arbetarnas egen bank, AB Nya Banken, grundad av ”Den röde bankiren” Olof Aschberg.

Intresset för Hammarby IP var stort bland andra klubbar i närheten och Hammarby fick idén att gå samman med en renodlad bollklubb för att kunna ställa ett lag på sin nya plan. Förhandlingar inleddes med två andra föreningar.

Johanneshofs IF var ett väletablerat lag, som höll till på det fält där Globens arenaområde ligger idag. Föreningen grundades 1906 av ägaren på lantliga Johanneshofs gård. Man hade hunnit nå vissa sportsliga framgångar, framförallt sedan Eriksdals IF upptogs i föreningen 1911. Vid sammanslagningen hade dessutom Eriksdals gul-och svartrandiga tröjor, tigerränderna, övertagits.

Även den andra kandidaten, Klara SK, grundades 1906. Man hade ett bra lag, men saknade meriter utanför de lokala serierna. Hemvisten var Klarakvarteren, där ungdomsverksamheten höll till på Norra Latins skolgård. Herrlaget däremot, tvingades att spela sina hemmamatcher på avsides belägna ängar som Stadshagen och Hornsbergs hage, vilket hämmade föreningens möjligheter att utvecklas på sikt.

På grund av sin starka ställning verkar Johanneshof ha överskattat sin position i förhandlingarna med Hammarby. Man deklarerade tidigt för övriga deltagare i Mellansvenska serien att man nästa år spelade på Söderstadion. Det visade sig dock att Hammarby vägrade att acceptera kraven som ställts upp för sammanslagningen. Trots att Hammarby var avsevärt äldre och hade byggt idrottsplatsen skulle de sväljas helt av den nya fotbollsklubben, som skulle heta Johanneshof och spela i de gulsvarta dräkterna.

Så kom det sig att Klara i augusti 1915 uppgick i Hammarby IF. Klara SK antog Hammarbys namn och färger och flyttade sin verksamhet till Hammarby IP. I gengäld tog Hammarby över Klaras skulder och upplät fyra platser i styrelsen. Klaraspelarna svarade bra på att få ett permanent hem, en nästan ouppnåelig lyx i dåtidens Stockholm, och slog Västerås SK med 5-0 i den pågående Östsvenskan, bara två dagar efter sammanslagningen.

Vid den officiella invigningsceremonin av idrottsplatsen i september spelades en uppvisningsmatch, där Hammarby besegrade Johanneshof med 2-0.

För Johanneshof följde en nedgång de kommande åren. Man drog sig ur serien till följd av en protest och trots ett visst tillskott när Södermalms IK lade ner och anslöt, så förlorade man spelare. 1918 närmade man sig därför Hammarby igen, för att föreslå en sammanslagning. Återigen var förhandlingarna nära att stranda på grund av Johanneshofs krav på att fortsätta spela i sina färger. Denna gång nåddes dock en överenskommelse, där det sägs att Hammarby förband sig att kommande 60 år låta fotbollslaget bära tigerrandigt.

Bakgrunden till den blå färg på byxorna som användes ända in på 50-talet är inte helt klarlagd, men det är inte otänkbart att den hämtats ur Johanneshofs blå och röda sköld.

1918 blev inte bara året då Johanneshof uppgick i Hammarby. Äntligen stod Hammarby IF:s klubbhus färdigt på idrottsplatsen, där det fortfarande står idag. Märkligt nog var det även året då bygget av Johanneshovs IP inleddes som nödhjälpsarbete. Olika omständigheter fördröjde sedan invigningen till 1928, men Johanneshofs IF bör ha varit snubblande nära en egen hemmaplan. Istället var det Hammarby som blåste liv i ”Josse” på 1940-talet, innan den till sist revs för att lämna plats åt ett nybyggt Söderstadion 1967.

¯
Prolog

¯
KB003

Medverkande

KAT.BAN
Text och matchfoto

FRITZ DÖLLING
Produktfoto

OKÄND
Foto 18 (1918)

BAJEN CLUB SOFIA
Foto 19 (2024), 23 (2012) och 27 (2022)

Noter

HAMMARBY FOTBOLL 100 ÅR
Gunnar Persson (red.), 2015
Idrottsförlaget i Västerås
ISBN 9789198148862

HAMMARBY IF: EN FOTBOLLSKRÖNIKA
Gunnar Persson, 2011
Idrottsförlaget i Västerås
ISBN 9789197732680

KANALPLAN 100 ÅR
Jonas Cederqvist, 2015
HIF och föreningen SMP
ISBN 9789163791802

¯
Hem

Integritet
Köpvillkor

katban.se
v.002
u-261109

Mailadress:
kontakt@katban.se

Instagram:
@katban.se

Postadress:

Kat.Ban Produktioner
Västgötagränd 1A
118 28 Stockholm

¯
Index

Kat.Ban.Prod